Vad har detta med undersköterskor att göra?

Undersköterskans dag
3 september, 2018
Är vi kollegialt snälla!?
13 november, 2018
Läste nyligen en artikel av Jannis Konstantis Ordförande Seko.Han har tagit strid emot de induviduella lönerna,den kunskapen och det vi tagit del av när det handlar om Jannis är att han lyssnar och sätter sina medlemmar först.
Det ska inte vara meningen att en outbildad eller nyeximinerad ska komma i fatt den som har mer år av erfarenhet eller har vidareutbildad sig, många arbetsgivare menar att de behöver “jämna ut löneskillnaderna” Vi i SUSF hyser mycket stor respekt för Secos ordförande.

Så här förklarar Jannis “De individuella lönerna presenterades i slutet på 1980-talet och början av 1990-talet som ett framsteg. Varje anställd skulle vara fri att påverka lönen och alla skulle vinna på det. Saken är att i en sådan situation finns det bara en vinnare. Facket köpte arbetsköparnas karamell och gick med på detta i, i stort sett, alla branscher.” Facket gjorde ingen klassanalys eller konsekvensanalys kring detta.Vad hände med det fackliga löftet;
”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin, under några omständigheter, arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.”
Det har istället för en kollektiv gemenskap har det skapats en kollektiv kontroll. Alla löneförhandlingar känns mer som ett spel som kan ge någon ett bättre lönelyft. Speciellt om de är yngre.

En annan vi respekterar mycket är Inga-Lisa Sangregorio, Det är en dam som fyllt 82 år. Det är en kämpe och en mycket bra förebild. All den erfarenhet och kunskap som hon har är värd mycket att få ta del av.Hon har skrivit om rätten att få bestämma över sin egen död och nu den senaste
“Blåsningen : så har det nya pensionssystemet lurat oss alla” Inga-Lisa förklarar; “jämförde min mans allmänna pension och hur den utvecklats från 1995 fram till nu med hur ersättningen till riksdagsledamöterna förändrats under samma period. 1995 fick en riksdagsledamot 26 500 kr per månad, 21 år senare var arvodet 63 800 kr. Under samma period hade den högsta ATP-pensionen höjts från 14 169 kr till 17 889 kr per månad.
Räknar man bort inflationen har hans pension ökat med 190 kr, eller 26 procent, under dessa 21 år. Riksdagsledamotens arvode har höjts med 30 700 kr i månaden, vilket motsvarar 140 procent. Alltså 190 respektive 30 700 plus.”

Vad har då dessa med oss undersköterskor att göra undrar nog många nu! Sanningen är att just dessa 2 (TVÅ) har allt att göra med oss.
Hur många av oss känner sig inte blåsta på löneförhöjningen eller hur många frågar sig hur det kommer sig att vi inte har en Jannis som stödjer oss.Handen på hjärtat hur många oroar sig eller har insett att pensionen är en bluff. Det är ett system som skapats utifrån en superhemlig grupp bakom låsta dörrar.

Den individuella lönen har alltså om vi ska tro på forskningen och egna erfarenheter givit ökade klyftor, sämre arbetsmiljö, en klart sämre lönebild och en riktigt usel pension i slutänden. Flera av er som läser kommer att säga att de är nöjda, men är era kolleger det? Det som de flesta uttalar är att avtalsrörelsen borde handla om psykisk ohälsa och se sambandet emellan den individuella lönen och den höga arbetsbelastningen som många beskriver, Vi anser att den fackliga organisationen behöver skaffa sig tuffare attityd kring arbetsbelastning, arbetsmiljö och våra villkor. Vad gäller den marknadsstyrda vården tror vi kommunal kan påverka och se till att ändra riktning vilket behöver göras då många blir sjuka.Om Kommunal ska lyckas behöver de visa muskler. Vi tror att det blir mindre trams och att kommunal kan få tillbaka en del förtroende på det sättet, främst från undersköterskor.
Vi talar även om att det finns källor kring det vi skriver.

Var god se faktarutan

Jannis Konstantis

Inga-Lisa Sangregorio

olika forskare har att säga kring individuell lönesättning.
A. Kohn Belöna väl, se därefter till
att medarbetarna trivs så bra på jobbet att de glömmer lönen!
J. Pfeffer Lönen som styrmedel är komplicerat, pga att en utebliven belöning blir till en bestraffning =
sänkt motivation.
D. Pink: Att få organisationens förtroende, att få möjlighet att bli bättre på sitt arbete, samt att ingå i ett meningsfullt sammanhang är viktiga motivatorer
J. Shaw: Begränsad effekt av små belopp och över tid.
Theresa Amabile Harward Business School: Yttre belöningar och bestraffningar kan fungera utmärkt som motivatorer på algoritmiska uppgifter (typ industrin med givna rutiner). Men är de motiverande när man står inför problemställningar som kräver kreativitet eller inte har givna svar.

Det finns de som lyckats att höja sin lön gentemot sina kolleger, de finns förmodligen fler som alltid ligger under och får den absoluta minsta höjning av... Läs mer här

Comments are closed.